Precis när man trodde att Nvidia kanske skulle ta en paus efter den monumentala lanseringen av Blackwell-arkitekturen, slår Jensen Huang och gänget till igen. Men den här gången handlar det inte bara om en ny GPU. Det handlar om en helt ny plattform, ett ekosystem av specialiserade processorer designade för att fungera i perfekt symbios. Möt Vera Rubin – Nvidias mest komplexa och ambitiösa satsning på AI och superdatorer hittills.
Glöm idén om en enda superprocessor som gör allt. Framtiden, enligt Nvidia, är disaggregerad. Vera Rubin-plattformen består av inte mindre än nio separata, specialiserade processorer. Det är en strategi som erkänner att framtidens AI-arbetsflöden är för komplexa för en “one-size-fits-all”-lösning. Från massiv förbearbetning av data till blixtsnabb generering av svar – varje del av kedjan får sin egen skräddarsydda kiselbit.
Hjärtat i systemet: Rubin GPU och Vera CPU
I centrum hittar vi såklart en ny grafikprocessor, Rubin R100 GPU. Den förväntas bli en riktig best som bygger på en 3nm-process och blir bland de första att använda nästa generations HBM4-minne. Detta ger en enorm minnesbandbredd som är avgörande för att träna och köra de allt större AI-modellerna. Tillsammans med Rubin GPU arbetar den nya ARM-baserade Vera CPU:n. Se den som dirigenten i orkestern. Istället för att vara en traditionell server-CPU är Veras huvuduppgift att mata GPU:erna med data och koordinera de komplexa arbetsflödena inom hela plattformen, och se till att inga flaskhalsar uppstår.
Den hemliga såsen: Rubin CPX och supersnabbt nätverk
Det som verkligen får Vera Rubin att sticka ut är en helt ny typ av processor: Rubin CPX. Detta är en specialiserad accelerator byggd för en enda, men kritisk, uppgift: att hantera den inledande fasen av AI-inferens där modellen måste processa enorma mängder kontext – tänk att läsa en hel bok på en gång. Genom att avlasta denna uppgift till en dedikerad processor kan de kraftfullare Rubin GPU:erna fokusera helt på det de gör bäst: att generera själva svaret eller bilden.
För att binda samman alla dessa komponenter krävs ett nätverk bortom allt vi sett tidigare. Här kommer sjätte generationens NVLink och den nya CX9 SuperNIC in i bilden. NVLink 6 förväntas erbjuda dataöverföringshastigheter på upp till 3600 GB/s mellan processorerna i ett och samma system. Samtidigt hanterar CX9 SuperNIC kommunikationen mellan olika rack i datacentret med hastigheter på upp till 1600 Gb/s. Målet är att få tusentals processorer att fungera som en enda, gigantisk dator.
En komplett AI-fabrik i ett rack
Vera Rubin är mer än summan av sina delar. Utöver de nämnda processorerna inkluderar plattformen även BlueField-4 DPU:er (Data Processing Units) och nya switchar. Tillsammans utgör de en komplett, rack-skalad lösning som Nvidia kallar en “AI-fabrik”. Genom att kontrollera varje del av hårdvarustacken – från nätverkskort till CPU och GPU – kan Nvidia optimera prestandan och energieffektiviteten på en nivå som tidigare varit omöjlig. Med en tydlig ettårig uppdateringscykel signalerar Nvidia att innovationstakten inom AI-hårdvara inte kommer att sakta ner. Vera Rubin, som förväntas lanseras runt 2026, är inte bara en uppgradering – det är en fundamental förändring i hur vi bygger datorer för den artificiella intelligensens tidsålder.
Källa